Idag inleder jag min ”vårtermin” med att beskriva mina tre huvudprioriteringar som energiminister på Dagens Nyheters debattsida. Det är tre prioriteringar som tar sin utgångspunkt i de globala utmaningar vi har – där vi, samtidigt som vi vet att stora åtgärder måste göras för att möta klimatutmaningen och hejda uppvärmningen av klotet, ser hur energibehoven fortsätter öka dramatiskt och hur vi globalt sett bränner fossila bränslen som aldrig förr. Men de tar också sin utgångspunkt i konkreta nationella behov, som handlar om att Sverige måste ta vara på de unikt goda förutsättningar vi har att producera förnybar energi, liksom att ge de mycket medvetna svenska konsumenterna bättre redskap för att själva välja och styra både sin energikonsumtion och i allt större utsträckning också sin energiproduktion.

Utifrån den bakgrunden har jag definierat tre områden som kommer vägleda mitt arbete som energiminister:

Den första prioriteringen är att fullfölja energiomställningen och förverkliga energiöverenskommelsen i praktiken. Vi ser nu hur den förnybara energiproduktionen och den förnybara elproduktionen växer i snabb takt, tack vare att energiöverenskommelsen ersatte decennier av politisk träta med långsiktiga, förutsägbara spelregler. Att bygga ut ett starkt förnybart ben i den svenska elproduktionen är viktigt för försörjningstryggheten, konkurrenskraften och för att nå våra klimatmål.

Våra viktigaste instrument för att styra dit är koldioxidskatten och elcertifikat­systemet. De straffar det fossila och ändliga och främjar det förnybara och hållbara. Tack vare dem har vindkraften växt från 1 TWh 2006 till över 5 TWh det senaste året, eller lika mycket el som den svenska stålindustrin förbrukar under ett år. Samtidigt växer nu biobränslena starkt. Och steg för steg ställer vi också om transportsystemet.

När energiöverenskommelsen slöts sträckte Alliansen ut en hand för att förankra den långsiktiga politiken över blockgränsen. Men tyvärr var intresset för det litet från S, MP och V. Det vi nu hör, när några efterfrågar en sådan blocköverskridande enighet, är i själva verket väldigt spridda röster, som vill väldigt olika med energipolitiken. Sverige och svensk energimarknad har inget att vinna på att den nyvunna långsiktigheten, och de stabila spelreglerna, rivs upp och ersätts med ny osäkerhet om vad som ska gälla framöver. Det om något skulle riskera hämma den snabba utbyggnad och de stora investeringar som nu planeras och äger rum.

Den andra prioriteringen är att stärka den enskildes ställning på energimarknaderna. Vi har i Sverige väldigt medvetna och kunniga konsumenter som med bättre verktyg – som timvis mätning och debitering av el, ett fungerande system för nettodebitering och en nordisk slutkundsmarknad där hela elkostnaden (både nätkostnaden och elkostnaden) redovisas på en samlad faktura – skulle kunna vara mer aktiva och ta större ansvar både för sin elkonsumtion och sin elproduktion. Om energikostnaderna och förbrukningen blir lättare att förstå kan man som konsument också lättare fatta medvetna val om att använda energisparande teknik, leva energisnålare eller för den delen kanske välja att bli en småskalig elproducent.

Den tredje prioriteringen handlar om att ytterligare stärka Sverige som en framstående nation när det gäller miljöteknik. Vi ska inte göra energi- och klimatomställningen för att tjäna pengar, men vi ska nyttja fördelarna av att vara ett föregångsland. Uppgiften är att sprida svenska landvinningar så att kapital för investeringar i miljöteknik landar i svenska företag. Redan i dag omsätter miljötekniksektorn cirka 120 miljarder kronor och sysselsätter drygt 40.000 personer i Sverige. Men det kan bli mycket mer.

Därför satsar regeringen stort på energiforskning och gryende tekniker som sår frön till morgondagens exportsuccéer, inte minst genom till exempel satsningar på pilotanläggningar för biodrivmedel och vågkraftsparker. Och med 400 miljoner i en särskild miljöteknikstrategi hjälper vi nya produkter att finna sin marknad och stöttar företag och innovatörer i alla steg, från provrör till produktlansering.

Sverige har fantastiska möjligheter att spela en nyckelroll som föregångsland i det globala arbetet med att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Vi har alla möjligheter att visa hur en energiomställning kan möta klimatkrisens utmaningar och samtidigt bidra till ekonomisk tillväxt. Den möjligheten ska vi ta vara på!